Till Guy
2024-04-12 @ 10:16:48
Förra veckan var det begravning för min älskade morbror som gick bort sista februari. Såfort jag fått samtalet att han gått bort skrev jag denna dikt, det är ju så jag hanterar känslor som känns för övermäktiga att klara av. Jag skickade den till både min mamma och moster som båda två berördes utav den. Min morbror var väldigt speciell för mig och relationen vi delade kommer alltid fattas mig. Jag kan inte riktigt förstå att vi inte kommer träffas mer i detta liv, eller att han inte kommer vara med på mitt bröllop. Det känns väldigt tungt. Men jag vet att han fått frid och det gör det lite lättare. Bilden ovan är min absoluta favoritbild på oss, och jag har nu fått veta att det även var hans. Älskade morbror Guy. Vi ses igen en dag.
Det värker i mitt inre
Men värms så väl ändå
För alla vackra minnen
Och allt jag hann att få
Jag har lyssnat på dina historier
Allt du upplevt delade du väl
Så många skratt och kramar
Det finns oändliga skäl
För dig att leva kvar i oss
Trots att du nu somnat in
Kära svärbror, bror och make
Älskade morbror min
Vi saknar dig så väldigt
Men känner tacksamhet och ro
För alla frön som du har sått i oss
Och sedan fått att gro
Allt det som har smärtat dig
Är nu ett minne blott
Men i våra hjärtan stannar du
Tack för allt vi fått
Tack för kärlek, tack för glädje
Tack för allt du var
Du fattas bland oss här idag
Men stannar alltid kvar
Sov nu tungt i fridfullt lugn
Så evigt speciell
All min kärlek sänder jag
Kram, din Decibel
Förra veckan var det begravning för min älskade morbror som gick bort sista februari. Såfort jag fått samtalet att han gått bort skrev jag denna dikt, det är ju så jag hanterar känslor som känns för övermäktiga att klara av. Jag skickade den till både min mamma och moster som båda två berördes utav den. Min morbror var väldigt speciell för mig och relationen vi delade kommer alltid fattas mig. Jag kan inte riktigt förstå att vi inte kommer träffas mer i detta liv, eller att han inte kommer vara med på mitt bröllop. Det känns väldigt tungt. Men jag vet att han fått frid och det gör det lite lättare. Bilden ovan är min absoluta favoritbild på oss, och jag har nu fått veta att det även var hans. Älskade morbror Guy. Vi ses igen en dag.
blandad kompott från senaste månaden
2024-02-02 @ 18:50:58
Hjälpte en svan över vägen och vi blev kompisar och hängde en stund medan jag tvingade iväg Youssef för att köpa fågelmat åt den så jag kunde muta mig till ännu mer kärlek
Kaffe, papiljotter, livskris och l4d2 (börjat igen efter typ 2 år och hade glömt hur extremt roligt det är). Varit lite mycket senaste tiden så fick ett infall och piercade näsan igen, samt klippte av halva håret i kolsvart mörker mitt i natten (lampan hade gått sönder och jag är impulsiv). Känsloreglering funkar oftast, men inte alltid. Faktiskt himla nöjd och huvudet känns sju ton lättare ungefär, så ändå bra mental breakdown haha.
Babyshower för min kära storasyster som snart kläcker nästa efterlängtade lilla tjej.
Har tagit mysiga promenader med Youssef och tycker isen är fin när den flyter runt. Man får uppskatta det lilla.
Molliegos är det mysigaste som finns (även om hon gillar att lägga tassen i mitt ansikte...eller i munnen när jag sover). Äntligen kunnat komma igång med träningen igen efter ett (skit)år av att ha spenderat mer tid med vårdpersonal än mina vänner (och allra mest tid fast i min säng). Många år sedan jag var så klen och orkeslös i kroppen. Inte riktigt vänt ännu, haft 12 vårdbesök på 2 veckor och lär fortsätta så ett tag, men kan åtminstone träna igen. Som sagt, man får uppskatta det som är bra.
Börjat skriva mer igen vilket är skönt, även om jag vet att jag skriver mest och bäst när jag tycker att livet är uselt haha. Har åtminstone 30 halvfärdiga dikter och texter från den senaste månaden, så det kan man ju tolka hur lite hursom. Skönt är det iallafall, haft block i hjärnan ett tag.
hayati
2023-11-19 @ 17:53:23
Vackraste på jorden. Så så tacksam för livet vi delar. ♥
Vackraste på jorden. Så så tacksam för livet vi delar. ♥
Lilla fågel
2023-05-06 @ 06:10:34
screaming silence
2023-03-18 @ 09:37:19
Jag hatar inte alla män, men...
2023-03-08 @ 18:30:54
Idag är det internationella kvinnodagen; en dag att hylla kvinnors framsteg världen över -men även en dag att uppmärksamma de stora problem som ännu existerar, och som tyvärr fortsätter eskalera. Våldet mot kvinnor ökar konstant, och att vara tysta hjälper ingen. Denna dikt skrev jag för några år sedan, och repostar den idag då den, tyvärr, är lika aktuell än.
Jag hatar inte alla män
Jag hatar inte alla män
Men
Jag hatar att jag inte är säker i mitt eget hem;
Jag hatar att om jag inte svarar på sms och chatt
Tar ni reda på min adress och skriver att ni ska våldta mitt lik i natt
Jag hatar att ni inte låter mig vara
Jag hatar att behöva övertala mig själv om att det inte är någon fara
Jag hatar att ljud i trapphuset när mörkret fallit på
Får mitt hjärta att stanna en sekund eller två
Jag hatar skåpbilen som följde mig hem och männen som tittade in
Att jag var nio år och inte fick känna mig trygg någonsin
Jag hatar inte alla män
Men
Jag hatar att aldrig gå säker hem;
Jag hatar att hålla telefonen redo att slå 112
Att alltid vara redo att springa för livet vart än jag ska gå
Jag hatar att jag var femton år när du följde varje steg jag tog
Bilder, videor, och våldsamma hot när jag sa att det var nog
Jag hatar när jag vill dansa och ni tar på min kropp
Att ni inte bryr er om att jag säger stopp
Jag hatar att ni trycker upp mig mot väggen och kysser min hals
Fastän jag säger att jag inte vill alls
Jag hatar att ett "nej" verkar trigga er desto mer
Jag hatar er som inte hjälper till trots att ni ser
Jag hatar att ni ser mig som en ägodel
Att allt ni gör anses rätt även när det är fel
Jag hatar när ni sluter upp i gäng
Och följer mig med raska steg hela vägen hem
Jag hatar att dra igen porten efter mig i panik
Jag hatar att undra om någon skulle höra mina skrik
Jag hatar inte alla män
Men
Jag hatar att ni tvingat mig i säng;
Jag hatar att ni lagt er tyngd över mig
Att ni skrattat när jag gråtit "flytta på dig"
Jag hatar alla blåmärken jag fick hitta på lögner om
Och jag hatar att andra faktiskt trodde på dom
Jag hatar att ni ansåg er ha rätten att göra vad ni vill
Jag hatar handen runt min hals och ett väsande "ligg still"
Jag hatar att känna varje millimeter era händer stal
Att min kropp därefter känts som ett smutsigt skal
Jag hatar att jag till slut blundade och höll andan
Och jag hatar att ni fick mig tro på den jävla propagandan
Att allting var mitt fel, att jag bad om det som skett
Jag hatar att jag under många år trodde att ni hade rätt
Jag hatar inte alla män
Men
Jag hatar att de flesta jag känner blivit slagna utav en;
Jag hatar när du blev arg när jag grät den där dagen
Och när "håll käften" inte funkade kom de första slagen
Jag hatar alla knuffar, alla smällar och allt spott
Att du loskade mig i ansiktet och skrattade "det där var väl gott?"
Jag hatar att jag dagligen fick trösta dig
Trots att det var du som misshandlat mig
Jag hatar att min förlåtelse verkade fungera som ett "okej"
Att det var okej att göra mig illa så länge du efteråt
Tryckte fram några tårar och sa "älskling, förlåt"
Jag hatar att vänner kommit hem helt blå
Och hittat på historier om att de varit så fulla att de inte kunnat gå
Jag hatar att vi varit så rädda att sanningen ska komma ut
Jag hatar att döden känts mer okej än att göra slut
Jag hatar att vi gömt märken i rött, blått och lila
Och jag hatar att det ändå är vi kvinnor som kallas ostabila
Jag hatar inte alla män
Men
Jag hatar att alltid undra om du är en fiende eller vän;
Jag hatar att jag fått lära mig att jag måste vara på ett sätt för att inte råka illa ut
Jag hatar att det manliga våldet aldrig tar slut
Jag hatar att jag rycker till så fort någon rör vid min hand
Jag hatar att tystnadskulturen blivit obligatorisk i detta land
Jag hatar att ni kan slå oss, våldta och döda
Och att det ändå är kvinnors gnäll som anses vara en samhällsbörda
Jag hatar att veta att ni har sådan makt
Att ingen frågat mina våldtäktsmän varför de känner sådant kvinnoförakt
Men jag, jag hatar män, och jag är hysterisk och radikal
Bara för att jag vill ha samma rättigheter att existera som varenda man har
För att jag vill vara trygg, eller bara vid liv
Istället för att dödas av en man med ett påhittat motiv
Så jag hatar er, jag hatar er, och jag hatar er igen
Ni får väl förvrida min historia, säga att jag hatar alla män
För om alla män är som dem jag beskrivit, kapabla att överfalla
Ja, då hatar jag er, då hatar jag er, då hatar jag er alla
i.l.t
rimfrost
2022-12-15 @ 18:36:41
Dess gnistrande skimmer bländar
Svär oss den falska ed
Som lovar att värma våra händer
Den lovar att ta oss med
Ändå står majoriteten utanför
Med kallbrand i nävar
Vi lämnas kvar i kylan;
Miljontals förfrusna själar
Frosten har lovat att vi alla är desamma
Fastän vi aldrig burit ett jämställt värde
Och ni trodde så på frosten
Ni följde den med glädje
Ni vrålade på gatan
Frostens ylande kampsång
”En för ingen någonsin
Och ingen någonsin för nån”
Ni trodde att genom lögner
Skulle sanningen lysa klar
Men sanningen har förfrusit
Endast lögnerna finns kvar
Ni valde att följa frosten;
Tro att värme kan födas ur is
Och chockerades så intensivt
När den försatte riket i kris
Vi ska infinna oss i ledet
Vi får aldrig sätta oss emot
Annars ska frosten oss frysa
Tills vi inte utgör något hot
En gång var riket lyckligt
En gång stod allt i blom
Men så korrumperades det sakta
Utav rädsla, makt, fördom
Och alla vi har litat på
Har svikit oss för frosten
De har med glädje klättrat uppåt
Genom att lämna oss på botten
Och alla vi har älskat så
Har tillåtit frosten ta deras hjärtan
För att förblinda dem inför misären
Och förblinda dem inför smärtan
Vi har lämnats i kylan
Ignorerats utav de nonchalanta
Lovats trygghet och värme
Sedan knuffats ut av vänner och bekanta
Alla känner vi ju någon;
En vän, en partner, en individ
Som banat väg för lindandet;
Som röstat fram denna vintertid
Och alla känner vi ju någon
Som önskat det som sker
Som hoppats vara bättre
Som ansett sig vara värd mer
När jag sen vilar mitt huvud;
Somnar i en stelfrusen säng
Då drömmar jag om ett rike
Kapabelt att älska igen
Fåglarna har slutat sjunga
Fönstret står mer tomt än någonsin
Återskall utav tystnaden
Som om allt har somnat in
Ett rike täckt i rimfrost
Världen glittrar som gjord utav diamant
Så maskeras den bitande kylan
Som vaggar oss mot döden så varsamt
Frosten förvillar oss i skönhet
Förtrollar oss att glömma vad som skett
Glömma allt den gjort
Och glömma vad vi sett
Fönstret står mer tomt än någonsin
Återskall utav tystnaden
Som om allt har somnat in
Ett rike täckt i rimfrost
Världen glittrar som gjord utav diamant
Så maskeras den bitande kylan
Som vaggar oss mot döden så varsamt
Frosten förvillar oss i skönhet
Förtrollar oss att glömma vad som skett
Glömma allt den gjort
Och glömma vad vi sett
Dess gnistrande skimmer bländar
Svär oss den falska ed
Som lovar att värma våra händer
Den lovar att ta oss med
Ändå står majoriteten utanför
Med kallbrand i nävar
Vi lämnas kvar i kylan;
Miljontals förfrusna själar
Frosten har lovat att vi alla är desamma
Fastän vi aldrig burit ett jämställt värde
Och ni trodde så på frosten
Ni följde den med glädje
Nu står vi i en isvak
Och kippar efter luft
Medan frosten använder våra kroppar
För att ta sig högre upp
Snart täcker den vårt rike;
Vart berg, och träd, och sjö
Den vill ha allt så vi inget får
Den lämnar oss att dö
Och så många har förvånats
Över bristen på kärlek
Men ni litade så blint på frosten
Att ni medvetet varandra svek
Och kippar efter luft
Medan frosten använder våra kroppar
För att ta sig högre upp
Snart täcker den vårt rike;
Vart berg, och träd, och sjö
Den vill ha allt så vi inget får
Den lämnar oss att dö
Och så många har förvånats
Över bristen på kärlek
Men ni litade så blint på frosten
Att ni medvetet varandra svek
Ni vrålade på gatan
Frostens ylande kampsång
”En för ingen någonsin
Och ingen någonsin för nån”
Ni trodde att genom lögner
Skulle sanningen lysa klar
Men sanningen har förfrusit
Endast lögnerna finns kvar
Ni valde att följa frosten;
Tro att värme kan födas ur is
Och chockerades så intensivt
När den försatte riket i kris
En istid utan hopp om vår
Frosten frodas utav panik
Den enda vägen in i värmen
Är att klättra över lik
Det är så frosten tar oss;
Bit för bit för bit
Tills lemmarna är blå
Och huden färgats vit
Den kräver att alla ska se samma ut
För att värdesättas lika
Och att de som står kvar utanför
För evigt ska tvingas tiga
Frosten frodas utav panik
Den enda vägen in i värmen
Är att klättra över lik
Det är så frosten tar oss;
Bit för bit för bit
Tills lemmarna är blå
Och huden färgats vit
Den kräver att alla ska se samma ut
För att värdesättas lika
Och att de som står kvar utanför
För evigt ska tvingas tiga
Vi ska infinna oss i ledet
Vi får aldrig sätta oss emot
Annars ska frosten oss frysa
Tills vi inte utgör något hot
En gång var riket lyckligt
En gång stod allt i blom
Men så korrumperades det sakta
Utav rädsla, makt, fördom
Och alla vi har litat på
Har svikit oss för frosten
De har med glädje klättrat uppåt
Genom att lämna oss på botten
Och alla vi har älskat så
Har tillåtit frosten ta deras hjärtan
För att förblinda dem inför misären
Och förblinda dem inför smärtan
Vi har lämnats i kylan
Ignorerats utav de nonchalanta
Lovats trygghet och värme
Sedan knuffats ut av vänner och bekanta
Alla känner vi ju någon;
En vän, en partner, en individ
Som banat väg för lindandet;
Som röstat fram denna vintertid
Och alla känner vi ju någon
Som önskat det som sker
Som hoppats vara bättre
Som ansett sig vara värd mer
När jag sen vilar mitt huvud;
Somnar i en stelfrusen säng
Då drömmar jag om ett rike
Kapabelt att älska igen
hela livet stormar
-
2022-11-19 @ 21:04:06
En gammal och väldigt kort dikt som jag skrev för många år sedan nu, men jag har alltid gillat den.
En gammal och väldigt kort dikt som jag skrev för många år sedan nu, men jag har alltid gillat den.
-
2022-10-04 @ 22:33:09
Y
2022-06-21 @ 11:16:58
"Och varje andetag som fylls med dig är som djupandning i sommarregn" ♥
"Och varje andetag som fylls med dig är som djupandning i sommarregn" ♥
simma
2022-06-06 @ 10:31:06
♡
2022-05-23 @ 11:47:21
"[...]alla drömmar jag har drömt
där jag varit någon annan
ingen av dem kan mäta sig-
med sättet din verklighet
kan lyfta mig på moln
och samtidigt äntligen
äntligen
giva fäste att stå kvar"
"[...]alla drömmar jag har drömt
där jag varit någon annan
ingen av dem kan mäta sig-
med sättet din verklighet
kan lyfta mig på moln
och samtidigt äntligen
äntligen
giva fäste att stå kvar"
det vackraste jag vet-
2021-10-31 @ 22:59:05
Näckens sista dans
2021-05-30 @ 18:27:08
Jennie berättade för mig om någon podcast hon lyssnat på där de berättade om mytologin kring Näcken; framförallt (kort sagt) att om någon lärt sig spela utav Näcken så blev de trollbundna att fortsätta spela och människorna som hörde kunde inte sluta dansa utan gjorde det tvångsmässigt till någon förstörde strängarna på fiolen eller dog(?). Hursomhelst, efter det samtalet kom lite kreativitet och därmed denna dikt. Märkligt vart man kan hitta en liten gnutta inspiration.
Jag ligger hemma sjuk sedan i onsdags, negativt covid-test (tack och lov), men jag ligger ändå däckad med något influensaliknande. Rastlös och utmattad på samma gång, jobbig kombo. Urtråkigt att inte kunna jobba, eller ens gå ut en sväng. Men men, jag lagar mat, bakar och sover så jag fördriver tiden lite iallafall.
Jennie berättade för mig om någon podcast hon lyssnat på där de berättade om mytologin kring Näcken; framförallt (kort sagt) att om någon lärt sig spela utav Näcken så blev de trollbundna att fortsätta spela och människorna som hörde kunde inte sluta dansa utan gjorde det tvångsmässigt till någon förstörde strängarna på fiolen eller dog(?). Hursomhelst, efter det samtalet kom lite kreativitet och därmed denna dikt. Märkligt vart man kan hitta en liten gnutta inspiration.
Jag ligger hemma sjuk sedan i onsdags, negativt covid-test (tack och lov), men jag ligger ändå däckad med något influensaliknande. Rastlös och utmattad på samma gång, jobbig kombo. Urtråkigt att inte kunna jobba, eller ens gå ut en sväng. Men men, jag lagar mat, bakar och sover så jag fördriver tiden lite iallafall.
