7 anledningar till varför jag avskyr sommaren:

Jag vet att man "ska" älska sommaren, och att folk tittar jävligt snett när man rentav avskyr den, trust me I know. Jag älskar hösten och våren, är okej med vintern men sommaren är verkligen ingen favorit hos mig. Helst av allt skulle jag leva på en plats där det aldrig går över 15 grader men är tillräckligt varmt i vattnet för att bada. Hur som helst, folk tycker att man är jättekonstig om man inte älskar sommaren för HUR kan någon inte göra det?? Det ska jag tala om för er här:


Min kropp hanterar inte värme jättebra, vilket fungerar om jag kan ligga i sjön hela tiden liksom, men annars är det rentav plågsamt för mig. Jag får riktiga panikkänslor när jag blir så extremt varm.


Jag har riktig fobi för allt med för mycket ben, som jag brukar säga. Spindlar, myror, getingar, skalbaggar, fästingar -you name it. Och på sommaren kryllar det av dom, de försöker ta över världen såfort solen kommer ut. Ännu värre att jag verkligen inte kan döda dom då jag får så dåligt samvete att jag gråter haha. Ondsinta jäklar.


Folk kan gå hela hösten/vintern/våren och ba "usch är så trött på att dricka", sen såfort termometern visar 20 grader så ba "PARTYYYYY". Ja, jag har alltid varit en av de idioter som håller på sådär, och varje höst har jag tänkt att shit vad ovärt det är, jag gillar ju inte ens att dricka alkohol egentligen. Dessutom är jag extremt obekväm bland onyktra människor, om en kompis är på fest och ringer en natt så svarar jag inte ens för att jag hatar fulla människor så mycket. Nu har jag slutat helt och hållet, inte ens ett glas vin till maten. Jag föredrar vatten eller mjölk.


Japp, det är inte bara småkryp det kryllar utav; alla människor smyger sig ut ur sina hålor och helt plötsligt måste du reservera bord på donken två veckor i förtid. Typ.


Jag tycker om att vara brun då jag tycker det är fint, men jag HATAR att sola. Fråga bara min familj hur det är att åka på solsemester med mig (trots att jag är vuxen): "ska vi göra något?", "hur länge till måste vi ligga här?", "jag är uttråkad", "kan vi bada istället?", "kan vi inte åka någonstans, typ nu?", "sååå varmt jag orkar inteee", "kan vi snälla gå nu?" ←Isabelle Thörner efter 5 minuter i solstolen. Ska ni åka med mig utomlands så välj inte solsemester, you will hate me.
 


Okej, detta kan jag erkänna ansvar i, men jag tänker ändå gnälla, cuz I can. Minst 5 gånger varje sommar får jag supervätskebrist. Då menar jag inte "oj lite törstig bäst jag dricker", utan jag blir allt mer slö, sprängskalle, snurrig, väldigt torr i munnen (sandpapper-tunga typ) och det händer att jag svimmar. Då blir det sängläge, vätskeersättning och litervis med vatten i svalt rum. Det kan ta flera dagar innan jag känner mig helt okej igen. Ja, jag är dum som glömmer dricka, men jag skyller ändå på solen.


Vi har ju vattenbrist; det har inte snöat och regnat tillräckligt och sedan varit rekordvarmt=inte bra för vattenståndet. Gör mig ganska förbannad att folk ändå fortsätter duscha 45 minuter eller på andra onödiga sätt förbrukar vatten. Om alla drar sitt strå till stacken kanske vi kan undvika att behöva få vattenbrist som samhällsproblem.


Och bara för att inte vara alltför negativ, här kommer
 

Första jobbdagen avklarad

Idag var första dagen på nya jobbet som timvikarie på förskola, så himla mysigt och roligt -men jäklar vad jag är slut nu! Jobbade 7-16 och sedan jag kom hem har jag bara ätit smörgås och lagt mig framför fläkten. Måste göra matlåda men somnar ju snart haha!


Gosig kisse som saknat mamma


Sol, grill och vovvar

Idag har jag spenderat hela dagen i stugan tillsammans med Jennie och hennes mysvovvar. Vi badade (okej, jag och hundarna), grillade lite goda quornspett, pratade strunt och hade det bara allmänt skönt. Fick ett lite oväntat (men alltid uppskattat) besök av Felix, Isaac, Jocke, Mathilda och Fabbe som skulle sätta båten där och såklart åka lite i den haha.

Jag kom hem för ett tag sedan, så nu ska jag och Felix ta lite kvällsté och kolla på Suits.

 

Diary of a kräfta

Jahapp. Min tur att bränna sönder mig, så dumt. Jag som alltid är så himla noga med solkräm och ser till att påminna alla andra. Men inte idag. Nejdå när man är ute för sol och bad i 3 timmar så ska man ju glömma solkräm och komma hem neonröd, känner mig på riktigt kokad, kräftliv. Smörjt in mig med aloe vera 917374 gånger och ska göra lika många till, min hud bränner men det vet ju alla ni andra kritvita vampyrer son spenderat tid i solen. 


Men det finns positiva saker med allt, så även detta; 
1)Jag behöver ju inte oroa mig för att bli påkörd på ett par dagar eftersom jag ser ut som en stor stoppskylt, score!
2)Det är okej att bara ligga i fläkten och äta glass. Eller ja, det är alltid okej, men nu har man en ursäkt som gör att andra accepterar det.
3)Jag har en socialt accepterad anledning att inte vilja vara i solen. Inte för att jag är den som bryr mig om andras acceptans, men kul att slippa vara i solen och få hata sommaren utan obligatoriska frågorna om "hur kan någon hata sommaren". 
Kanske borde bränna mig oftare när jag tänker efter.


Spenderar kvällen i sängen med full fläkt och Netflix. Nu ska jag hämta glass. Kräftish out.


2305

Inte bloggat på några dagar, har haft lite torka. Idag har jag bara varit hemma; städat, diskat, handlat och lagat mat. Riktig hemmafrufeeling på det haha. Men nästa vecka ska jag börja jobba på en förskola, ser fram emot det massor. Efter att ha varit sjukskriven i flera månader igen så blir det skönt med lite rutiner och något man trivs med.


Nu ska jag krypa ner och kolla serie, har 2 möten imorgon f.m så ska sova strax tror jag!


Kärlek, dyrkan eller fysisk attraktion?

Jag kan inte räkna hur många gånger jag fått frågan "Hur har du och Felix gjort för att hålla ihop så länge?", både i verkligheten och här på bloggen. Folk säger att de haft perfekta relationer som ändå inte hållt, eller att de inte vet om de orkar kämpa för en relation mer, etc. Alla verkar tro att det finns någon stor hemlighet till att få ett förhållande att hålla, men jag trodde redan att alla visste den enda ingrediensen som är oumbärlig för en relations överlevnad; Kärlek. Jag menar visst, alla Hollywood-filmer kanske har satt ribban högt, men de visar alltid att kärlek är limmet för att hålla två personer tillsammans, och så är faktiskt verkligheten. Om man inte har kärlek i relationen, så vad är då meningen med att hålla fast vid den? 


Man kan tycka om någon utan att ha kärlek, faktum är att man kan älska någon högst på jorden och ändå inte ha kärlek. Kärlek uppstår endast när känslorna är ömsesidiga, när två (eller fler) personer känner samma saker för varandra. Många har förvirrat kärlek med dyrkan, jag vet att jag gjorde det förr. Jag trodde att om jag älskade någon och han ville ha en relation med mig, så var det kärlek -även om han behandlade mig som skit. Jag gjorde allt för personer som bara tog all min energi och använde den för att trampa på mig, och hur dåligt jag än mådde så var jag övertygad om att det var för att "love hurts" liksom. Men det är fel. Visst kan man lida ibland när man bråkar eller har en tuff period, men det är aldrig kärleken som gör ont. Finns det kärlek så är den det enda som kan få smärtan att försvinna, det enda som gör det värt att kämpa. Har man ont hela tiden, då är det snarare bristen på kärlek som bildar smärtan i en relation.

Många har även förväxlat fysisk attraktion med kärlek, de tror att bara för det pirrar till lite i kroppen när dom träffar någon riktig snygging så är det kärlek. Fysisk attraktion är endast fysisk attraktion, och om det är det enda ni delar så kommer ni aldrig ha kärlek. För att riktig fyverkerier-i-magen-världen-stannar-vadsomhelst-för-dig-kärlek ska uppstå så krävs det att man känner någon utan och innan -allt det bra och allt det dåliga- och vill vara med den. För kärlek är inte att vilja vara med någon TROTS det dåliga, utan att vilja vara med någon MED det dåliga, att se någon precis så som den är och älska den.



Jag och Felix blev tillsammans när vi var 14 & 15 år, och om knappt 2 veckor har vi varit tillsammans i 6½ år. Folk verkar tro att det är rätt enkelt att hålla ihop, att det bara är att tuta och köra liksom, men så är det inte. En relation är ett arbete som aldrig tar slut, man måste alltid jobba på den. Så bara för att jag säger att kärlek är den enda ingrediensen som är oumbärlig, betyder det inte att det är den enda ingrediensen som behövs. Jag menar vi var förfasen knappt halvfärdiga ungdomar när vi träffades, vi hade inte alls fått ihop pusslet om vilka vi var eller vad vi ville göra. Vi växte upp tillsammans, och man kan nog säga att när man träffas så unga så uppfostrar man varandra lite i relationen. Och det har många gånger varit tufft, men det betyder inte att man bara ger upp. Felix har flera egenskaper som kan göra mig totalt galen, och ibland måste jag gå ut och räkna till tio, men samma egenskaper gör honom till den han är och den personen jag älskar. T.ex; Han kan vara superimpulsiv och när något roligare dyker upp vill han hellre göra det, men det är samma impulsivitet som gjort att vi åkt på spontana resor och att han överraskar mig. Han kan vara den största retstickan i hela världen och vara en jäkla pain in the ass, men det är hans fåniga sätt att driva med mig som alltid får mig att brista ut i asgarv.


Folk tror att man måste vara lika för att få ett förhållande att fungera, men har vi något att lära av magneter så är det att ett + och - går bättre ihop än två ++. Felix och jag är så olika det bara går, alla säger det jämt, vi är nästan varandras motsatser. Men våra olika intressen gör att vi alltid har saker att prata om, olika åsikter ger oss nya saker att lära varandra, och olikheterna får oss att öppna varandras ögon för nya vägar vi kanske inte hade sett annars. Hade vi tyckt lika om allt så hade vi inte blivit långvariga, det blir tråkigt och stillastående. Alla relationer borde vara under ständig utveckling. Man brukar ju säga "när man slutar utvecklas, då är man död" och det gäller även relationer och kärlek. Vi behöver utvecklas för att må bra, och det är när vi utvecklas tillsammans som vi bygger starka band.


Håller ni med mig eller tycker ni att jag är helt knäpp? Kommentera gärna och dela med er utav era åsikter!

En perfekt sommardag

Igår var det ju en riktig sommardag, precis stekhett och strålande solsken hela dagen! Så vi startade dagen med en god frukost ute på trappan


Sedan gick vi ut på en liten promenad, det blev ingen lång då både vi och Torsten blev alldeles slöa efter bara några minuter. Det var för varmt helt enkelt. På vägen prasslade det till vid vägkanten och vi träffade på ett helt gäng med kopparormar som slingrade runt
 

Men det var som sagt lite för varmt, så vi slängde oss in i bilen och åkte till en liten badplats så Torsten (och jag) fick svalka sig. Det var ganska populärt vill jag lova haha
 

När vi kom hem la vi oss i solen, Torsten fick torka och vi fick sola. Dumt nog glömde jag helt bort solkräm så mina axlar kan för tillfället extraknäcka som stoppljus
 

När jag blev rastlös gick jag och tog några bilder i trädgården, allt är ju så vackert på våren!


Så, där har ni min gårdag i bilder. Idag håller jag mig nog inne så mycket det går, är helt slut av värmen och att vara i solen känns jäkligt dumt när jag redan är en kokt kräfta. Åker hem idag, ska ner på stan en sväng med Felix, göra mig i ordning och sedan på middag hos Mathilda som fyller år på måndag, mys!


Vet ni vad jag längtar efter allra mest just nu, vad som ska bli bästa med att komma hem? Min fläkt. Sätta på den på full blåst och sova till det surrande ljudet, finns ingenting bättre. Att ha kylklampar mellan brösten för att bli sval nog att kunna sova funkar väl, men jag föredrar nog fläkten haha!

Godmorgon!

...eller rättare sagt genomsvettig, kvav jävla sprängskalle-morgon. Det är så fruktansvärt varmt (ja, jag får klaga på värmen för jag är inget fan utav sommar). Där solen ligger på är det för tillfället 30 grader(!!!!!) och inne i huset har vi stadiga 26,5, det är ta mig fasen olidligt. Skulle gå ut och kissa Torsten precis nyss och tänkte att gud vad skönt med lite kallare luft, men nähä du för det var lika varmt där bara lite mer syre. Hösten jag längtar efter dig.


Igår fyllde min lillasyster 17 år, så Jill (hennes mamma) skickade denna mysiga bild till mig. 17 år sedan jag höll min lilla skrutt för första gången♥
 

Tipsar om fyra dokumentärer

Jag ser en del dokumentärer, så här kommer 4 jag sett och rekommenderar. Alla finns att se på Netflix.



Harry and Snowman är en fin och inspirerande historia om bandet mellan en hästtränare och hästen han räddar från slakt
Netflix beskrivning: Allt han har är en stark vilja och en billig häst -kan en man med ett förflutet i den holländska motståndsrörelsen uppfylla drömmen om att bli stjärna i hästhoppning?



Only The Dead är en krigsdokumentär från insidan utav Irakkriget som känns ärlig och stundvis är ganska tung att se
Netflix beskrivning: Genom sina unika kontakter med både soldater och terrorister ger journalisten Michael Ware en storslagen, ocensurerad och intim skildring av Irakkriget



The Kill Team är en berättelse om Adam Winfield, soldaten som försökte avslöja sanningen om morden på civila afghaner -brott som begicks av hans eget team
Netflix beskrivning: Denna dokumentär tittar närmare på morden av afghanska civila som begicks av amerikanska soldater 2010 och vad som hände med den soldat som försökte avslöja brotten



Lock Up Maximum Security går innanför stängslen på några av USA's hårdaste fängelser; via intervjuer med fångar, personal och anhöriga får man en inblick i verkligheten bakom galler
Netflix beskrivning: Besök några av de tuffaste fängelserna i USA, där taggtrådsstängsel, spänningar mellan internerna och fara för personalen är vardagsmat 
Tips: Lock Up finns i ytterliggare 2 serier; Women Behind Bars & First Timers


Här får ni även 10 blandade dokumentärer (jag ej sett) i min Netflix-lista:
•The true cost, •Tyke elephant outlaw, •Growing up Coy, •A plastic ocean, •Elfenben: Det vita guldet, •Africa, •The fear of 13, •Tricked, •Hitler, •3½ minutes 10 bullets


Ser ni på dokumentärer? Har ni något tips?

Grönt är skönt och snorigt


Jag älskar verkligen våren! Alla färger som fyller naturen, fåglarna som sjunger vartän man går, det blir ljusare och den absolut bästa doften jag vet är vårregn. Allting blir lättare på våren. Förutom andningen då, om man som jag är pollenallergisk. Jag har varit täppt och rinnig i näsan, haft kli och kladd i ögonen och killande i halsen ett bra jäkla tag nu, pollen var rätt tidig i år och inte är det lite heller. Men det är det nog fasen värt, för jäklar vad våren är magisk.

Vilken årstid tycker ni bäst om?

En onsdag

Jag har det bra här ute i skogen, idag regnade det halva dagen och sedan övergick det till fuktigt och extremt kvavt (sådär så man nästan blir blöt av att gå ut). Vi kämpade oss ut på promenader i det påfrestande vädret och jag tog även ett litet dopp i en insjö, vilket resulterade i sönderrivna ben och fötter (vassa pinnar och stenar är inge skönt) men även i att jag fick åka tillbaka hem iklädd filt och regnponcho så Lizzie fick ett gott skratt iallafall.


Jag var helt galet trött alldeles nyss, men när jag skulle stänga dörren och lägga mig upptäckte jag att Aragog från Harry Potter klättrade på dörrjäveln. Tur som fan att Lizzie är modigare än vad jag är. Har kvar lite adrenalin från paniken, men det börjar lugna sig så snart får jag nog sova haha. Godnatt!

Gosarna❤


Efter regn kommer solsken och ännu mera regn

Bilderna är från igår då det var strålande solsken och det var superskönt att gå långa promenader. Idag har det dock regnat hela dagen, så det var inte jätteskoj att gå promenad haha. Skorna ligger för tillfället på element efter att jag trampade lite snett och rätt ner i en lerpöl, bra där. Men nu ska jag och min partner in crime göra lite lunch!

Tisdagmorgon

Godmorgon! Tusan vad trött jag är idag, ägnade i stort sett hela dagen igår åt att städa köket, diska, rensa kylskåp osv. Jenniepennie kom även förbi en sväng så vi fick babbla lite, mys! När jag städat klart fixade jag i ordning mys åt mig och älsklingen; jag hade bakat nutellamuffins och köpt vattenmelon, vindruvor, cola och hans favoritgodis. Så vi myste ner oss i soffan!


Nu är jag hos tandläkaren och väntar, sedan ska jag hem snabbis innan jag ska på annat mötr och direkt efter det åker jag och Lizzie ut till Natta för att ta hand om djuren tills på fredag!


En vacker kväll med min favoritperson


Ett gäng bilder från en kväll för några veckor sedan då jag och Felix åkte ut till stugan och fiskade medan solen gick ner, så himla vackert och mysigt. Såna kvällar är medicin för själen♥

Ord från en bortkommen

Hela mitt liv har jag varit vilsen. Sprungit runt i samma cirklar, ställt samma frågor och ändå hoppats på andra svar. Desperat letat efter en upplevelse, en känsla, ett uppvaknande, något annat än de smala väggar jag isolerat mig själv i. Jag har gjort så många misstag, valt fel vägar, ibland med flit. Vad som helst för att skapa en känsla, vad som helst för att känna något alls, vad som helst som kan ge någon form utav indikation på att jag ännu är vid liv. Så många gånger som jag fått höra "inte tillräcklig" och låtit orden eka i mitt huvud tills de varit den enda sanning jag känt till. Hela jag är en repad skiva, hakat upp mig på ett enda spår, oförmögen att gå vidare, inkapabel till att börja om på nytt. När natten är som mörkast och jag kan höra mitt blödande hjärta slåss för sitt liv, när världen lagt sig till ro och varje andetag ekar mellan väggarna -det är då jag undrar. Allt. Varje tanke som någonsin avslutats med ett frågetecken slåss om en plats i mitt huvud, skriker för att göra sin röst hörd tills jag kan känna pulsen skapa högljudda vibrationer i mina öron. Men en fråga skriks alltid lite högre, en fråga är alltid där natt efter natt, den eviga frågan i återskall; Vem.Är.Jag.?. Kanske är det något vi alla undrar, eller kanske är det bara vi vilsna själar som förtvivlat letat efter svar hela livet. Hur som helst så är det en fråga som kräver svar, svar ingen annan kan ge än jag själv, men dessvärre svar jag aldrig tycks finna. Varje år runt min födelsedag blir frågan mer intensiv, rentav smärtsam. Jag vill så gärna känna av en förändring, ta ett första andetag som en förbättrad människa, och det är en plågsam insikt att allt förblir detsamma, år efter år. Vilsen. Vem är jag? Detta begär efter facit till frågan sliter mig i bitar, det är en fruktansvärd sak att sakna kunskap om. Jag vill kunna säga "såhär är jag", oavsett om det är positiva adjektiv som används för beskrivning, eller negativa. Jag vill bara veta säkert. Jag vill finna mig själv, vart jag än är, för hur ska jag någonsin kunna bli den jag vill när jag inte har en aning om vem jag är? Hur ska jag ha en chans till att forma min framtid, när min nutid är för suddig för att läsas av? Hur ska jag någonsin kunna känna mig hemma någonstans, när denna vilsenhet tycks vara kronisk? Jag slits mellan att vilja ge upp, och att ge mig fan på att lyckas. Slits mellan att bara vilja vara glad, men tycka mig förtjäna smärtan. Mellan att vara utmattad men samtidigt rastlös. Denna ambivalens är dödlig. Hur ska någon annan någonsin kunna känna mig på riktigt, när jag inte känner mig själv? Jag vill ju bara veta säkert; Vem.Är.Jag.?

 

"Restless liberation"

70x50cm  //  Första gången jag använder mig utav oljefärger, använder nästan alltid akrylfärg eller ibland akvarell, men jag tycker det är roligt att prova nytt. Man kan ju inte ha en favorit förrän man provat andra, right? Jag diggade det stenhårt så kommer köra vidare med både olja, akryl och akvarell. Tyckte om resultatet av denna, blandningen utav mjukt och hårt, känslan jag fick och får. Yep, I like it.
 

Jag fick en fråga om jag har någon speciell "konststil", om den har något namn, och svaret är; Ingen aning. Jag kluddrar och kladdar det jag känner, utan att hålla mig till några som helst ramar, bara fritt. Precis så jag tycker konst ska vara; fri.

As the moon rises


I onsdags efter vi firat mami så skulle vi åka hem och såg att det var en stor, orange fullmåne, så självklart var vi tvungna att åka ut så jag fick försöka ta några bilder. Jag hade inget stativ med mig, så stod i kylan (utan jacka) och försökte med skakande händer ta bilder, det var fasen inte lätt vill jag lova. Dom sista bilderna jag tog blev så suddiga att man knappt såg vad det var haha, då frös jag! Men den var verkligen vacker, den gick från lite persikofärgad till starkt lysande gul -och det enda jag kunde tänka på var Mäster Estragon och hans månost i "Dieselråttor och Sjömansmöss" hahaha!


Jag vaknade före 7 imorse med sprängskalle, efter en liten stund övergick det till migrän och jag började kräkas innan jag lyckades få tyst och mörkt i sovrummet och kunde somna om några timmar. Nu har jag fått i mig lite frukost och migränen är borta (även om jag fortfarande har huvudvärk) så ska slänga i en tvätt och sedan ta det lite lugnt en stund till.


Har ni några speciella planer denna fredag?

"Mood swings"


Mitt senaste kladd, fyfan så roligt det är att måla såhär! Sätter alltid igång musik och bara målar det jag känner, varje penseldrag är liksom en känsla. Först kom ett gäng låtar som gör mig glad och då kom den mjuka, färgglada bakgrunden - sedan kom lite halvt nedstämd musik och då blev det rinnande lite subtila blå - till slut kom några riktiga powerlåtar, ni vet såna man lyssnar på när man går en rask powerwalk och känner att ingen någonsin kan trampa på en, och då kom lite rött och vitt "splatt". Jag gillar den faktiskt, vilket är ovanligt då jag aldrig är nöjd med det jag målar haha.

1105

Igår fyllde ju mami år så firade henne såklart! Vi åkte ner på stan några timmar, tog en fika med Anna & Susanne och gick i lite affärer. Sedan åkte jag hem för att byta om innan vi skulle till mamma på mer fika och mys! Somnade sedan ganska tidigt, var helt slut.


Idag vaknade jag tidigt, så har ätit frukost och kollat några avsnitt Grace and Frankie, nu ska jag ta en powernap och sedan måååla. Måste tvätta en jäkla massa idag också, blä.


60 år av perfektion ♥


Idag fyller du år, min älskade mamma. Min bästa vän, min superhjälte, min förebild, grunden till varje leende och vajre skratt i mitt liv. Fick jag välja vilken mamma som helst i hela världen, skulle jag välja dig tusen gånger om. Du lärde mig att gå och prata, att glädjas och skratta, att visa omtanke och kärlek, att alltid känna tacksamhet. Genom varje mörker jag fastnat i, har du varit ljuset som lett mig ur det. Du är den första personen jag vill ringa när jag har något att berätta, den enda som kan lyfta mina tyngder och den personen som får varje glädje att fördubblas. Man brukar säga att en förälder är ett barns allt, och trots att jag nu är vuxen så är du fortfarande mitt allt. Jag är så obeskrivligt tacksam att du är min mamma, för allt du gjort och allt du gör. Jag är övertygad om att ha ditt blod i mina ådror är vad som gett mig all min styrka och kärlek, alla mina bra egenskaper har jag dig att tacka för. Får jag bara ha ett enda mål i livet så är det att bli som du. Ingen älskar mig som du, och ingen älskar dig som jag.

Grattis på din 60-årsdag mamma, jag älskar dig!♥

OCD/Tvångssyndrom

Jag har haft tvångssyndrom hela mitt liv, det har varit allt ifrån att inte gå på A-brunnar till att vara tvungen att ta den tredje saken i affären (och fanns det bara 2 saker kvar så kunde jag inte köpa den). När jag mår bättre så blir tvången färre och jag kan oftast stå emot, men när jag mår dåligt så får jag ont i hela kroppen och väldigt mycket ångest om jag inte följer tvångstankarna.

Nu mer handlar det mycket om att sortera saker eller ha mat på ett visst sätt; speciellt glass, ris, sallad och godis. Jag måste sortera och rätta till därför att det ger mig en känsla av kontroll, någonting jag kan styra när mitt huvud är ett kaos. Glass i bägare/skål måste jag äta så det blir helt runt med streck på (vet ej hur jag ska förklara), ris måste ligga i hög och inget får ligga ens två millimeter ifrån, sallad måste jag lägga uppdelat och det får inte ramla över på fel och godis sorterar jag in på olika sätt -oftast efter sorter eller färger (bild nedan)

Allt med papper på en sida, blågula s-märken ligger med rätt färg på rätt sida, björnarna är till och med lagda i färgordning. På första bilden ser man även lite utav godispappren som även de är sorterade i högar. Detta gör jag automatiskt när jag har mycket ångest. Felix skojade och sprang in till godiset och sa "nu ska jag röra runt allt", min reaktion var att springa efter och bara skrika rakt ut i ren panik. Känslan kan jämföras med att jagas med kniv, ren och skär panik.


De flestas fråga blir ofta "Vad gör du om det inte blir exakt som du vill då?" Svar: Jag får ångest såklart, och när det gäller mat så kan jag inte äta förrän det blir som jag behöver. Jag kämpar hela tiden med detta, det är inte direkt roligt att bli så styrd utav tvångssyndrom, det tar upp tid och energi och man blir väldigt beroende av tankarna. Har jag en dag då jag känner mig lite starkare så försöker jag stå ut, för jag vet att bli fri är en ständigt pågående proccess och jag måste alltid försöka bli av med tankarna. Man kommer inte vakna en dag och vara "frisk" utan det är målet man strävar efter och försöker uppnå genom att jobba arslet av sig. "Det är bara att du slutar" tycker många, som uppenbarligen aldrig haft tvångssyndrom eller ens mått riktigt dåligt. Hade det bara varit att sluta huxflux så hade ingen lidit av tvång, precis som med alla sjukdomar (både psykiska och fysiska). Om du bryter armen så kan du ju inte bara sluta ha en bruten arm, du måste låta den läka och sedan jobba för att återfå styrkan -psykisk ohälsa är likadant, bara att det tar längre tid.



Har ni haft tvångstankar någon gång? Vad gjorde ni?


Läs mer om OCD genom att klicka på en länk:
Vårdguiden 1177
Umo
Psykologiguiden
Wemind

Årets första dopp!

Jag har precis kommit hem efter att ha tagit årets första dopp med Lizzie. Det var så jävla kallt hahaha! Men förra året tog vi första doppet den 9 maj och vi kan ju inte vara sämre i år (trots att det var snöblandat regn igår och blåste svinkallt idag haha). Nu ska jag göra en kopp té och värma mig lite under en filt.


Måndagslyx

Jag åt ingen riktig "födelsedagsfrukost" igår, så tog den idag istället. Fick nya tékoppar utav papi, Jill och Bia så var ju tvungen att inviga dom lite såklart! Varma minibaguetter med vegetarisk vitlökssalami och ost, färska vindruvor & jordgubbar (och såklart lite nutella till jordgubbarna), och första koppen av mitt nya té -kan det ens bli bättre? I don't think so.


Idag är jag trött och förkyld, har rejält lock för öronen vilket jag verkligen avskyr(har dålig hörsel vanligtvis så lock gör mig fan halvdöv), det tillsammans med täppt och snorig näsa, irriterade luftvägar och sprängskalle betyder att jag tänker ägna dagen i soffan framför lite Grace and Frankie (←serietips!).


Vad föredrar ni för frukost? Är ni som jag och kan stå 2 timmar för att göra en god frukost, eller är ni mer 2-sekunders-frukost-typen?

22 jordsnurr

Min födelsedag har varit lugn och mysig, som jag ville. Nu ligger jag i soffan med Felix och kollar film. Hoppas ni haft en bra dag!


Överraskning för Fishbun!

Ikväll körde jag och några andra tjejer lite överraskning här hemma för finaste Fishbun, jätteroligt! Nu har dom precis dragit sig ner mot krogen så jag väntar på att Felix ska komma hem så vi kan krypa ner framför serie. 


Kiltviskarkompis❤


En torsdag i min smak

Frukost i stugan, sol på Lizzies balkong och nu ska vi ut och svettas lite i solen! 


Andra dagen i maj

Imorse åkte jag ner till gymmet bara för att upptäcka att det är något fel på mitt förbannade gymkort så kom ej in, blev lite smått irriterad. Istället åkte jag och Lizzie ut och tog en lång härlig pw, riktigt skönt i detta väder! Väl hemma igen klippte jag av några centimeter på håret, tog en välbehövlig dusch och sedan har jag suttit i soffan då ryggen bråkar igen (Agda 97).


Nu väntar jag på mami, vi ska köpa fika och åka med Felix & katterna till stugan. Mys!


Konstig konst och kissekatt

Idag har varit en mindre händelserik dag, har pratat telefon med Banani, kollat serie och målat lite bara. Nu lagar jag dock köttfärslimpa & quornfärslimpa så ska återgå till det :)


Tips! Rädda liv i soffan!

Ikväll sänds Världens kväll - för alla barn på tv4, ett program som alltid fyller Sverige med uppvaknanden och kärlek. Jag kommer såklart sitta bänkad i soffan här hemma, och jag hoppas ni andra gör detsamma♥

Miljontals barn världen över behöver Din hjälp. Bli Världsförälder, Bloggare för varenda unge eller ge en gåva. Gå in på unicef.se och läs mer om vad Du kan göra.

"Ingen kan göra allt, men alla kan göra något"



RSS 2.0