HEJ
2015-09-30 @ 15:35:03
Var på öppenvården förut, sedan mötte jag Banani och vi sitter just nu som två zombies i hennes soffa, hah helt slut. Om en stund ska vi även träffa Lizzloo och Adamski, skojskoj.
Bloggar jäkligt dåligt för är inte direkt på topp men aja. Puss
BABYBOO
2015-09-26 @ 14:38:19
Är just nu med Lizzie och Alvzor och väntar på mat. Myspys.
GODNATT
2015-09-26 @ 00:51:22
Var på bio förut med några fina, såg Everest och jag tyckte den var bra (har iofs sett riktiga dokumentären tidigare så visste allt som skulle hända men aja). Nu har jag krupit ner med två favvosar och ska sova snart, godnatt
-
2015-09-25 @ 08:53:40
Fake a smile, play happy for a while. Pretend it's all okey, until you're brave enough to fly away..
MORRN
2015-09-24 @ 08:58:32
Ber om ursäkt för att jag bloggar så himla uselt, men jag mår fruktansvärt dåligt sen en tid tillbaka och har knappt ork att ta mig ur sängen själv. Har fått medicin som jag hoppas ska hjälpa mig på fötter igen och ska även eventuellt börja i en DBT-grupp på öppenvården. Hoppas ni har förståelse.
Jag och min Banani, världsbäst<3
-
2015-09-21 @ 19:34:44
It's a cruel thing you'll never know all the ways I tried
It's a hard thing faking a smile when I feel like I'm falling apart inside
MYSDAG
2015-09-20 @ 14:54:44
-
2015-09-20 @ 08:06:12
I wish that you could see
All that's left of me
In this land of broken dreams
I still try to believe
GODNATT
2015-09-19 @ 21:54:27
Imorse åkte jag till mamma och käkade frukost ihop med henne och mina kära systrar, efter det åkte vi ut till Gränsö och knäppte lite kort på Torsten. Sedan har jag spenderat kvällen med mina bästa brothas Lizzloo och Adamski, bara haft det jäkligt gött. Nu har jag precis kommit hem och ska sova. Natti
Bild från någon kväll i somras på mig och Lizzloo<3
BAKMYS MED BANANI
2015-09-18 @ 15:09:48
Kom till Banani för kanske två timmar sedan, vi har bakat god kaka och haft mys. Ikväll blir det systermys! Puss
Som tusen slag i magen.
2015-09-17 @ 11:22:05
Allt gör bara så jävla, jävla ont.
Ska snart hämta Anna, sen vid 13 ska jag till öppenvården på möte. Sedan umgås med Anna och Felix, och ikväll först ut på middag med Felix, Mathilda och Fabbe, sedan till mamma och umgås lite.
GODDAG
2015-09-16 @ 15:46:22
Åkte ut till stugan med tre mysbollar, några fiskespön och lite gott. Sånt som behövs för att muntras upp.
Vad gör man med en trasig själ?
2015-09-16 @ 08:26:00
Ligger i sängen, tänker och övertänker. Behöver gråta men kan inte, är alldeles för tom. Tom på ord, på känslor, på allt. Tänker på allt man någonsin gjort fel, allt som någonsin gjort ont, allt man förlorat i kampen om den eviga lyckan. Som att lycka faktiskt skulle existera, hur dum får man bli?
Igår var jag också hemma, träffade Anna en stund och sedan kom Alva till mig. Massa mysigt prat och god tacos. Guld värt.
JUST DET JA..
2015-09-15 @ 13:34:43
..färgade ju håret igår. Mörkare brunt. Trivs bättre i mörkare hår, det blektes så otroligt mycket under sommaren. Så ja, skönt.
Just nu ligger jag i sängen, har ingen ork men måste nog laga någon mat snart.
Look for the girl with the broken smile
2015-09-14 @ 12:42:00
Läkaren bad mig att förklara det. Ångest. Hur kan man få någon som aldrig känt det att förstå känslan? Dom flesta har någon gång känt rädsla, sorg, ilska, panik, oro och utmattning. Men tänk er att alla dessa fruktansvärda känslor exploderar inom er på samma gång. Tänk att alla dessa känslor, som var för sig är hemska, trycks ihop och sedan spränger erat hjärta och själ. Lämnar, förutom tomhet, endast trasiga spillror efter sig. Som att någon våldtagit ens själ och lämnat den söndertrasad i mörkret. Efteråt skäms man, för att man varit svag. För att man inte kunde kämpa emot, för att ångesten var starkare. Och det enda man verkligen, verkligen kan tänka på är att få hamna under jord. Att befria sig själv från smärtan. Men man gör det inte, och han undrade varför, läkaren. Kanske finns det, långt inom mig, en liten gnutta hopp kvar. Men mest är det på grund av dom jag bryr mig om, jag vill aldrig att de ska känna dom vidriga känslor som jag känner. Jag bär hellre på smärtan själv än lägger den på någon annans axlar. Jag stoppar i mig mina receptbelagda mediciner, som panodil fast för själen. Och hur stor min dödslängtan än är, så är min kärlek till mina närmaste större. Så jag fortsätter kämpa, haltar fram genom det eviga mörkret. Då och då kommer någon med en fackla, lyser upp vägen och får mig att se vart jag sätter mina fötter. Går bredvid mig och gör vägen lättare att vandra. Och det är för er jag lever, mina fackelbärare.
